Behovsområden

Här kan du läsa fakta om vad man, som människa, behöver inom några olika livsområden. Läs och fundera på vilken liten eller stor förändring, som du skulle kunna göra för att må bättre eller trivas bättre med ditt liv! En liten förändring kan göra stor skillnad och även påverka en eller flera övriga livsområden.

”Om det du gör inte fungerar – gör något annorlunda! Om det du gör fungerar – fortsätt med det!” (Citat från, av mig, okänd författare.)

Mat och dryck

Kroppen behöver verkligen vissa födoämnen. Får den inte det mår den inte bra. I ett samhälle som vårt, där allt finns tillgängligt och man kanske inte har ork eller tid till att laga mat från grunden eller råd att köpa ekologiska råvaror, kan det vara lätt hänt att man inte ger sin kropp det som den behöver.  Men det är verkligen viktigt att ge den det, för att ha ork och bra mående – både på kort och lång sikt!

En liten hälsobringande förändring är mycket bättre än ingen förändring alls. (I min blogg kan du få tips om sådana.) Så småningom kanske det blir allt fler nya vanor eller så får det räcka med den som du redan har gjort. Försök att hålla fast vid det nya! Och om du, under någon period i ditt liv, går tillbaka till det gamla; ge inte upp, utan ta nya tag. Fundera gärna också på hur du kan göra för att lättare hålla kvar förändringen i fortsättningen.

Fysisk aktivitet

Våra kroppar är byggda för att röra sig och behöver verkligen göra det! Om du tänker att du inte har tid över för motion, kan du faktiskt råka ha fel: Regelbunden träning kan göra att du i övrigt gör saker mer effektivt och alltså snabbare. Motion förbättrar nämligen sömnkvalitén, minskar stress (eftersom hjärnan så att säga tror att den redan har sprungit ifrån det farliga och därför sänker adrenalinnivån, vilket minskar den energiåtgång som stress ger) och gör att hjärnan jobbar effektivare och till och med kan föryngras (enligt hjärnforskaren Hansen och hans forskningsbaserade bok ”Hjärnstark”).

Även en halvtimmes promenad per dag, från att inte ha motionerat alls, gör en markant skillnad för ens hälsa och mående. Det finns ju många olika sätt att röra sig på: Man kan få upp pulsen genom styrketräning, dansa till sin favoritmusik i vardagsrummet, cykla, simma, ställa sig och sätta sig ned sakta på en stol om och om igen, gå upp och ned för en trappa, använda en crosstrainer framför tv:n, spela ett tv-spel där man rör sig, springa/jogga utomhus, hoppa i en studsmatta med mera.

Sömn

Sömn är ett grundläggande behov och alltså verkligen viktigt för både vår kropp och själ. 

Under de vakna timmarna byggs ett sömnbehov upp. Om du tar en tupplur under den perioden, kommer du att sova mindre effektivt under natten.

Dagsljuset ökar din kropps sömnhormon och gör att du kommer att sova bättre. Det är därför bra att ha ljust omkring sig dagtid och även att under kvällen och natten släcka ned allt mer för att signalera till ens hjärna att det börjar bli dags att sova. Lampor och skärmljus kan alltså ge motsatt signal. 

Några vanliga ”bra sömn”-tips är: Regelbundna kvällsrutiner, inte ha sovrummet som kontor, ha lite svalt samt mörkt i sovrummet, varken vara hungrig eller för mätt vid läggdags, inte låta t ex mobilens skärmsljus lura hjärnan att det är dag. Och att undvika koffein och socker för sent på kvällen.

Att ligga och oroa sig för att man inte ska somna, kan ju i sig göra det svårt att somna. Då kanske det kan hjälpa att tänka att det antagligen kommer att gå bra trots sömnbrist och att hjärnan kan sova ikapp en hel natts förlorad sömn nästa natt, genom att den då ökar den nattens djupsömn. 

Social kontakt, ensamhet & självkänsla

Vi människor verkar behöva både social kontakt och vila från olika yttre signaler. Man är olika och behöver alltså umgänge respektive ensamhet i olika grad.

Vi behöver andra människor både för praktisk hjälp och för att mentalt må bra. Fysisk och själslig beröring är ett livsviktigt behov. Det sägs att man i mötet med andra lär känna sig själv och utvecklas som person.

Det är även viktigt, för ens mående, att emellanåt vara ensam. Då får hjärnan vila från stor del av intrycken och man får större möjlighet att reflektera över saker och ting. Men som sagt är man olika: En del människor verkar ha ökad energinivå efter att ha umgåtts med andra, medan en del människor känner sig tröttare efteråt. Det talas om att man kan ha en extrovert eller introvert personlighet.

En del tycker att det känns läskigt att vara ensam och en del är rädda socialt. Är det så, kan det vara bra att försöka komma underfund med orsaken och försöka få hjälp med detta.

Man möter ju inte enbart personer som man mår bra av. Lever du i en skadlig relation eller blir mobbad på skola eller jobb, är det viktigt att veta att det finns hjälp att få. Ge dig inte förrän du får den hjälpen! Du är värd den!

Det är även viktigt att man tycker om att umgås med sig själv; det vill säga att man älskar sig själv som person, att man inte säger/tänker sådant om sitt jag som man inte skulle ha sagt till en vän. Ge dig själv det som du behöver, tänk gott om dig själv! Skilj på självförtroende och självkänsla. Har du låg nivå av någon av dessa, kan du öka samt hålla uppe den, precis som fysisk kondition. Kanske behöver du utomstående hjälp för att lära dig hur man gör. Sök i så fall den hjälpen, för din skull!

Psyket/själen

Det psykiska måendet är lika viktigt som den fysiska. Denna webbplats har synsättet att människan är en andevarelse, med en själ, som bor i en kropp och att de olika delarna påverkar varandra (= ett holistiskt synsätt). Till exempel påverkar vad man äter delvis hur själen mår. Och tvärtom: Kroppen reagerar på ens tankar och det som man själsligt/mentalt är med om.  Man kan även tänka sig att det finns en andevärld, som påverkar människans olika delar. Man kan tro på en Gud, som man kan be till och som kan hjälpa en. Man kan tro att det finns både onda och goda andevarelser, som kan påverka både omgivningen och en själv. I västvärlden fokuserar samhället officiellt inte på sådant, eftersom man menar på att det andliga inte är mätbart och alltså inte går att vetenskapligt bevisa. I vissa andra länder, exempelvis afrikanska sådana, anses andevärlden självklar även inom läkekonsten.

Inom psykologin (läran om själen) finns det olika teorier som utgår från olika synsätt på människan (Exempelvis: människan som en biologisk, tänkande eller social varelse eller som någon blandning av dessa) och har utformat olika behandlingsmetoder utifrån dessa olika synsätt.

Till exempel försöker man inom psykodynamisk terapi, genom samtal, komma fram till vilka och på vilket sätt händelser i ens barndom påverkar ens nuvarande mående. Man tänker sig att något grundläggande behov inte har blivit tillgodosett och att detta inte har bearbetats. Man kan ha förträngt känslor, som behöver få ”komma fram” och uttryckas för att man ska kunna må bra igen.

Ett annat exempel är kognitiv beteendeterapi (KBT). Där fokuserar man mer på nuet och framtiden än på ”sår” (behovsbrister) i det förflutna. Man tänker sig att ens tankar påverkar ens känslor och beteenden. Man försöker därför registrera vilka automatiska tankar man har och ersätta dessa, både genom att medvetet ändra sina ”tanke-ord” och tvärtom; genom att agera annorlunda än tidigare förändra sina tankar och därigenom sina känslor.

Man kan även försöka bota en persons psykiskt dåliga mående utifrån ett rent biologiskt synsätt på människan. Kroppen kan ha någon medfödd eller senare tillkommen brist på till exempel ”gladhormonet” seratonin och man åtgärdar detta genom att tillsätta det hormonet via en tablett eller annat.